Stolthet och ånger hämmar din avkastning
De medfödda beteendemönster som starkast och mest negativt, påverkar människans beslutsfattande är hur vi styrs av stolthet och ånger. Det är också dessa känslor som är orsaken till att man som investerare generellt säljer av vinster för tidigt och behåller förlustaktier för länge.
I vår artikelserie om investeringspsykologi har vi kommit till del tre, som är den sista i denna serie. Har du inte läst de två föregående så gör gärna det, länk finns längst ner i texten.
Generellt söker människan kontinuerligt handlingar som skapar stolthet, medan handlingar som skapar ånger i största mån försöker undvikas. Därför är de beteendemönster som tenderar att ha störst negativ inverkan på vårt beslutsfattande förknippat med känslan av stolthet och ånger. Konsekvensen av detta blir att investerare tenderar att sälja av vinster för tidigt och behålla förlustpositioner för länge.
Som investerare har man ofta en benägenhet att rationalisera försäljningar med "att det aldrig är fel att ta hem en vinst", när en försäljning sker av positioner trots att vyn egentligen inte förändrats. Den bakomliggande orsaken till säljbeslutet är ofta en önskan om att känna stolthet.
Förlustpositioner tenderar på samma sätt att behållas, då en försäljning skulle skapa ånger över att ha gjort en dålig placering, vilket skulle skada egot. Om man innehar förlustpositioner minskas ofta även graden av bevakning, som ett sätt att skydda sig från den ånger som dessa positioner skapar. Det är ju dock vid just dessa tillfällen som en ökad bevakning och analys vore att föredra.
Detta beteendemönster är nära sammankopplat med vår inbyggda flockmentalitet. Rädsla för ånger och att verka dum inför andra gör att man som investerare helst följer flocken och agerar som andra investerare uppfattas göra. Om man har fel blir känslan av ånger inte lika stark om eftersom man då inte är ensam om att ha fel. Kombinationen av dessa beteendemönster kan således inverka ofördelaktigt för den långsiktiga portföljutvecklingen, då potentialen i vinstpositionerna inte tas till vara medan förlustpositioner tillåts bli alldeles för stora.
Byta lottorad efter 20 år?
För att exemplifiera dessa beteenden vad gäller beslutsfattande kan man se på hur man agerar då man spelar lotto. Tänk dig att du spelat på samma lottorad i 20 år, men hittills inte vunnit. Kan du tänka dig att byta nummer? Det kan du antagligen inte och inte heller sluta spela. Det finns alldeles för mycket känslomässigt kapital inlåst i lottoraden och känslan av ånger skulle vara för stor utifall den "gamla" lottoraden skulle ge vinst.
Detta beteende är också högst förekommande vid våra placeringsbeslut, inte minst när det gäller så kallade "förhoppningsbolag". Efter en lång tids innehav och flertalet kapitalinjektioner via nyemissioner kan det uppstå en ovilja att släppa innehavet, även om man egentligen inte längre tror att bolaget kommer att lyckas nå framgång.
Anledningen till detta är allt som oftast att känslan av ånger skulle vara alldeles för stor om bolaget skulle "lyckas" efter det att man sålt. Det rationella hade kanske istället varit att rädda det kapital som finns kvar och inte investera mer i något som man ser har små förutsättningar att ge en adekvat avkastning. Alla kapitalinvesteringar medför ju också en alternativkostnad, då kapitalet istället skulle kunnat investeras i något med en mer attraktiv avkastnings/risk-profil.
Det sårade egot kostar på
Ett annat hypotetiskt exempel är hur man efter att ha köpt en aktie som fallit i värde, på förhand bestämmer sig för att sälja när "aktien kommit tillbaka till den nivå där den köptes". Detta är ett vanligt beteende hos investerare, tillika mycket orationellt. Man tar inte hänsyn till om förutsättningarna för bolaget förändrats, utan beslut fattas utifrån prisrörelsens känslomässiga påverkan. Vad det handlar om är återigen stolthet, sårat ego och känslan av ånger av att ta en förlust.
När aktien vänt upp och kommit tillbaka till inköpspriset är det kanske ett ypperligt köptillfälle snarare än något annat, men då sker istället försäljningen för att på så sätt skydda det sårade egot som nedgången medförde. Detta beteende går således också ihop med beteendemönstret av övertro på sin egen förmåga (se artikel två i denna serie)
Systematisera av säljprocessen
Då dessa beteendemönster är djupt rotade kan det trots kontinuerliga utvärderingar vara svårt att agera utifrån en mer rationell grund när positioner väl har tagits. För att minimera negativa konsekvenser av beteendet kan det därför vara lämpligt att nyttja en, i samband med köptillfället, bestämd säljstrategi i form av en så kallad "Stop loss". På så sätt riskerar man inte att hamna i en situation där mindre förlustpositioner tillåts växa sig stora och svåra att hämta tillbaka.
Stop loss innebär att man i förväg fastställer vid vilken nivå en tagen position stängs. Det finns ett flertal strategier för var en sådan nivå placeras. Den kan exempelvis utgöra en tidigare prismässig botten eller efter en viss procentuell nedgång. Var nivån sätts är mindre viktigt, det betydelsefulla är att strategin implementeras på ett mer systematiskt sätt med hjälp av den teknik som finns att tillgå.
Det räcker alltså inte att för sig själv bestämma vid vilken nivå innehavet ska säljas, utan man bör också lägga in villkoren för sin säljorder i sitt handlarsystem. Annars kan känslor återigen påverka beslutet när den uppnådda nivån nås. Efter det att positionen sålts av blir det också lättare att mer objektivt utvärdera innehavet och om det alltjämt ser intressant ut kan man alltid köpa tillbaka det.
En säljstrategi kan nyttjas även för orealiserade vinstpositioner. Innehav kan ta sig högre än vad som ter sig fundamentalt motiverat, drivet just av känslor som girighet och flockmentalitet. För att säkerställa att positionen inte säljs för tidigt i uppgångsfasen kan därför någon form av släpande stop loss nyttjas, där säljorder exekveras väl priset går under ett visst glidande medelvärde, efter en viss procentuell nedgång från senaste högstanoteringen, alternativt efter det att den senaste bottennoteringen bryts.
Tekniker för att minimera negativ inverkan av beteendet stolthet och ånger
- Var medveten om att en majoritet av de beslut som fattas i stor utsträckning drivs av känslorna stolthet och ånger, samt att detta leder till att vinstaktier säljs för tidigt och förlustaktier behålls för länge. Vad är anledningen till att du vill sälja/behålla ett visst innehav?
- Marknadsrörelser drivs inte alltid på rationell grund och förlustpositioner är ibland en oundviklig konsekvens av att investera på de finansiella marknaderna. Var medveten om detta och koppla bort ego från utvecklingen i enskilda positioner.
- Tänk på alternativkostnaden av att inte omallokera kapital som är bundet i innehav som kanske främst behålls på känslomässig grund.
Utvärdera innehav med följande kontrollfråga; Om jag endast hade kontanta medel, skulle jag då använda dessa till att köpa det jag nu äger? Om svaret är nej kan det underlätta att fatta ett mer rationellt beslut vad gäller hur man ska agera i tillgången i fråga. - Använd en i samband med köptillfället bestämd säljstrategi, där säljbeslut fattas utan inverkan av känslomässig påverkan. Efter det att positionen sålts är det lättare att på mer objektiv grund utvärdera om det är en position som man alltjämt vill äga.
Text: Martin Hallström, marknadsstrateg på Swedbank.