Arvsrätt och arvsklasser
Det finns flera faktorer som påverkar hur ditt arv fördelas och många ställer sig frågan – vem ärver mig? Läs mer om arvsrätt, arvsklasser och hur olika arvsordningar kan se ut när inget testamente finns.
Har du börjat fundera på vem som ska få dina tillgångar när du inte längre finns kvar? Eller vill du ge bort något som en gåva redan nu? Om du skriver testamente eller gåvobrev så blir det tydligare och enklare.
Att tänka på döden kan vara jobbigt i sig – och att tänka på det praktiska runtomkring ligger ofta ännu längre bort. Men när någon avlider kan det vara skönt att vara lite förberedd på vad som gäller – och inte minst att få veta hur de val som görs medan alla är i livet kan påverka längre fram. Här kommer en genomgång av det viktigaste som rör arv, gåvor och testamente.
När det gäller arv finns en hel del regler och lagar att hålla reda på. Man brukar prata om olika arvsklasser, där makar, barn, syskon, far- och morföräldrar och deras barn ingår. Kusiner och släkt som ligger längre bort har ingen rätt att ärva. Men det betyder ju inte att man inte kan skriva in dem i ett testamente om man vill.
Makar och gemensamma barn ingår i första arvsklassen. I andra klassen ingår föräldrar och syskon till den avlidne och i den tredje klassen ingår far- och morföräldrar och deras barn. Som gifta ärver den efterlevande maken/makan i första hand, före gemensamma barn, som i sin tur får sitt arv när båda föräldrarna har dött. Så kallade särkullbarn, alltså barn som inte är gemensamma, har däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Det innebär att om ett par är gifta och har varsitt barn som inte är gemensamt sedan tidigare så har den avlidnes barn rätt till arvet i första hand.
Så gör du när en anhörig gått bort
Sambor ärver inte varandra. Om någon avlider tar var och en sina tillgångar och sina skulder. Den efterlevande sambon kan dock begära bodelning av samboegendomen (gemensam bostad och gemensamt bohag införskaffat för att gemensamt bo där och bruka den).Bodelning ska begäras senast i samband med bouppteckningsförrättningen. Vill man att efterlevande sambon ska få ärva måste man därför skriva ett testamente.
Gåvor som den avlidne har gett medan hen var i livet kan komma att räknas som ett förskott av arvet. Det kan bli betydelsefullt om ett av flera syskon har fått en större gåva medan föräldrarna var i livet. Därför är det viktigt att vara tydlig med om gåvan är ett förskott på arvet eller inte. Vill man inte att gåvan ska vara förskott på arvet måste man skriva detta villkor i ett gåvobrev.
Gåvor och arv som man som gift fått ingår i giftorättsgodset, om det inte skrivits in i gåvobrevet eller i testamentet att det ska vara mottagarens enskilda egendom, och delas mellan den efterlevande och den avlidne (dödsboet). Vill man inte att så ska ske kan äktenskapsförord mellan makarna upprättas.
Ett testamente är ett juridiskt dokument där du – testamentsgivaren - kan bestämma hur dina tillgångar ska fördelas när du gått bort. I testamentet kan du vem dina tillgångar ska gå till, till exempel familjemedlemmar, vänner, välgörenhetsorganisationer eller andra mottagare. I testamentet kan du utse en, eller flera, personer som ska agera som testamentsexekutorer. Dessa ansvarar för att genomföra dina önskemål och säkerställa att testamentet följs korrekt.
Det kan vara bra att skriva ett testamente, oavsett om du är gift, sambo eller singel. För gifta kan ett testamente ge en extra trygghet för partnern, om finns särkullbarn. När det gäller sambos är det viktigt med ett testamente, då de inte automatiskt ärver varandra. För singlar, utan barn, kan ett testamente vara bra om man vill ändra arvsordningen. Eller om det inte finns några arvingar, eftersom arvet i detta fall går till Allmänna arvsfonden.
Ett gåvobrev är ett juridiskt dokument där du – givaren - vill överföra tillgångar till en annan person – mottagaren – utan att ta emot något i utbyte. Gåvobrevet innehåller vanligtvis information om vilken egendom som överförs, namnen på både givaren och mottagaren, samt eventuella specifika villkor för gåvan. Det kan också innehålla detaljer om eventuella skatter eller avgifter som kan vara associerade med gåvan.
Att ge bort något kan kännas enkelt men rent juridiskt är det inte alltid det. Vissa gåvor måste vara skriftliga, andra inte. Gåvan kan vara ett förskott på ett arv eller räknas som enskild egendom. Genom att skriva ett gåvobrev kan ni undvika eventuella oklarheter och konflikter längre fram. Med ett gåvobrev tydliggör ni äganderätten och får ett juridiskt skydd för givaren och mottagaren. Det kan även ha skattemässiga fördelar och användas vid planering av arv och arvsrätt.