Företag utsätts oftare för bedrägeri på sommaren
Bedragarna är pålästa och experter på att manipulera. De övar sig oavbrutet på att bli bättre på det som är deras jobb – att lura och bedra.
De nya digitala möjligheterna innebär i många fall att vi kan leva ett smidigare liv. Vi kan göra allt ifrån att shoppa till att sköta bankärenden online. Men de nya möjligheterna innebär också att det uppstår nya sätt för bedragare att luras. Och ofta vill de stressa dig så ta det lugnt och tänk efter.
Nätfiske, falska lotterivinster och ID-kapning – tillvägagångssätten som bedragare idag har att lura sina medmänniskor är många. Dagligen kan vi ta del av berättelser från drabbade där man trott sig ha hjälpt en vän i nöd eller att man trott sig ha pratat med både polis eller bank, fast det var någon helt okänd man lämnade sina inloggningsuppgifter till.
Gemensamt för de flesta bedragare är att de spelar på vår känsla av att vi litar på andra, vår glädje av att ha fått ett oväntat ekonomiskt tillskott eller vår oro att bli utsatt för ett brott.
I dag sker bedrägeriförsök främst genom tre kanaler: Sociala medier, mejl och telefon. Alla tillvägagångssätt har som mål att lura till sig inloggningsuppgifter och koder. Ett sätt att lura till sig uppgifter är att göra det genom att utge sig för att vara någon annan. Ta till exempel Facebook: om du kapar någons konto "blir" ju du den personen och kan ta kontakt med personens vänner. Du kan skriva att du behöver hjälp med ett bankärende, att du behöver koder från kompisens dosa för att din har gått sönder och så vidare.
Vi bör alltså vara mer ifrågasättande när vi kontaktas på detta sätt, även om det ser ut att vara en vän som ber om hjälp. Ring personen och kontrollera att det verkligen är den du pratar med över nätet.
Mejl som ser ut att komma från en myndighet eller annan officiell verksamhet är ett annat sätt som bedragare använder sig av för att få oss att sänka garden kring vår banksäkerhet.
Bedrägerimejlen håller ofta en oerhört hög klass och det är näst intill omöjligt att avgöra om de är äkta eller inte. Men i ett mejl med onda avsikter uppmanas du att lämna ut uppgifter av personlig karaktär, så som lösenord eller kontonummer – och så gör aldrig en bank.
På samma sätt gäller det att se upp när någon tar kontakt via telefon och utger sig för att ringa från din bank. De kan till exempel säga att de behöver dina inloggningskoder för att stoppa ett pågående bedrägeriförsök.
Det är inte bara den ekonomiska skadan som orsakar harm, utan även att man tappar förtroende för okända, och känner sig dum som låtit sig luras. Men det är viktigt att komma ihåg att bedragarna är ytterst slipade och vet exakt hur de ska göra för att vinna förtroende.
Så kallade id-bedrägerier eller id-kapning, där någon köper varor eller tar krediter i ditt namn eller på annat sätt använder sig av dina id-uppgifter, kan vara alldeles särskilt jobbiga att råka ut för, och tyvärr fortsätter dessa bedrägerier att öka.
Att ha kontroll på sina id-handlingar och vara försiktig med inloggningsuppgifter är idag viktigare än någonsin. En identitet anses vara kapad när en obehörig person, utan samtycke, använder någon annans personliga uppgifter för att begå bedrägeri eller annan kriminell handling.
Att stjäla någons identitet endast med hjälp av grundläggande information som namn, adress och personnummer är förhållandevis enkelt och bedragarna är snillrika. Några sätt de använder är att adressändra, lura till sig ditt BankID, vittja din brevlåda eller sopor. Sedan kan personen beställa varor och tjänster i ditt namn. Det kan handla om att teckna mobilabonnemang, beställa varor eller ta lån och krediter i ditt namn. Det kan också innebära att någon tar kontroll över dina bankkonton, upprättar autogirobetalningar eller tar ut pengar från ditt konto.
Att skydda sig helt mot en id-kapning är inte möjligt men det finns en del du kan göra för att försvåra för bedragare. Ditt bästa skydd är att vara uppmärksam, handla med sunt förnuft och vidta förebyggande åtgärder. Var vaksam om någon tar en kreditupplysning på dig som du inte känner igen och polisanmäl om du misstänker att du har blivit utsatt för en kapning.
En del av de åtgärder du själv kan vidta i förebyggande syfte:
Nätfiske, sociala bedrägerier, falska lotterivinster och ”fina” erbjudanden när man säljer saker på nätet – sätten att lura sina medmänniskor är många – och vi kan dagligen ta del av berättelser från drabbade. Det är allt från att man har trott sig hjälpa en vän i nöd till att man har trott sig prata med både polis och bank. Gemensamt för de flesta bedragarna är att de spelar på vår känsla av att vilja kunna lita på andra, vår glädje av att ha fått ett oväntat ekonomiskt tillskott eller vår oro att bli utsatta för ett brott.
I dag sker bedrägeriförsök främst genom tre kanaler: sociala medier, mejl och telefon. Alla tillvägagångssätt har som mål att lura till sig inloggningsuppgifter och koder.
Ett utmärkt sätt att lura till sig uppgifter är att göra det genom att utge sig för att vara någon annan. Ta till exempel Facebook: kapar jag någons konto "blir" jag ju den personen och kan ta kontakt med mina vänner. Jag skriver att jag behöver hjälp med ett bankärende, att jag behöver koder från kompisens dosa för att min har gått sönder och så vidare. Mats.
Även om det ser ut att vara en vän som ber om hjälp; ring personen och kontrollera att det verkligen är den du pratar med över nätet.
Mejl som ser ut att komma från en myndighet eller annan officiell verksamhet är ett annat sätt som bedragare använder sig av för att få oss att sänka garden kring vår banksäkerhet.
Bedrägerimejlen håller en oerhört hög klass och det är nästintill omöjligt att avgöra om de är äkta eller inte. Men i ett mejl som kommer med onda avsikter uppmanas du att lämna ut uppgifter av personlig karaktär, så som lösenord eller kontonummer – och så gör aldrig en bank.
På samma sätt gäller det att se upp när någon tar kontakt via telefon och utger sig för att ringa från din bank. De kan till exempel säga att de behöver dina inloggningskoder för att stoppa ett pågående bedrägeriförsök.
Ofta är inte den ekonomiska skadan den värsta, utan det att man tappar förtroendet för okända – och känner sig dum som lät sig luras. Men det är viktigt att komma ihåg att bedragarna är otroligt slipade och vet exakt hur de ska göra för att vinna förtroende. Så den som blir drabbad ska inte känna sig dum, men vi behöver alla lära oss mer om hur bedrägerierna går till för att kunna vara lite mer vaksamma om det skulle drabba oss själva.
Förvara din personliga information, kort, dosa och liknande på ett säkert ställe. Lämna inte ut ditt personnummer, organisationsnummer eller fullständiga adressuppgifter om det är inte är nödvändigt och aldrig till någon som du inte har tillräcklig information om. Polisanmäl alltid en förlust av en id-handling.
Dina koder och lösenord till exempelvis kort och system, inloggning/signering i internetbanken eller mobilbanken är personliga och du ska aldrig dela dem med någon. Använd även starka och svåra lösenord för att logga in på sidor där det finns känslig information om dig, till exempel sociala medier. Byt regelbundet lösenordet.
De flesta identitetsstölder sker på webben. Se därför till att ha uppdaterade brandväggar, virusprogram, spamfilter och filter mot nätfiske. Använd alltid ett lösenord till ditt trådlösa nätverk hemma och aktivera säkerhetsinställningar på din router för att förhindra att obehöriga ges åtkomst. Säkerhetskopiera alla dina system så att dessa kan återställas om något skulle ske.
Håll utkik efter en symbol med hänglås i, eller bredvid, adressfältet i din webbläsare och se till att webbadressen inleds med "https". Det betyder att webbsidan är krypterad vilket innebär att ingen annan kan läsa av den kortinformation eller de lösenord du skriver in. Undvik att logga in på ditt bankkonto från en allmän dator eller ett oskyddat trådlöst nätverk.
Öppna eller svara inte på mejl om du inte vet vem avsändaren är. Skicka heller aldrig personliga uppgifter via mejl eller klicka på länkar i mejl. Skriv istället själv in den webbadress som du vill besöka, till exempel www.swedbank.se.
Spärra dig mot ändring av din folkbokföringsadress på skatteverket.se.
Låt aldrig din post ligga i trapphus eller i öppna brevlådor. Om möjligt se till att ha en låst brevlåda. Är du bortrest en längre tid - eftersänd posten, be någon ta hand om den eller lagra/pausa utdelningen. Många myndigheter och företag erbjuder även att skicka post till en digital brevlåda.
Då kan du snabbt upptäcka felaktiga transaktioner. Var också observant på att du får dina förväntade fakturor regelbundet eller om du får några oväntade.
Riv sönder/makulera papper med personlig information på innan du kastar dem i soporna.
Om du misstänker att din identitet missbrukas av bedragare, anmäl detta till polisen på telefon 114 14.
Skulle din identitet bli kapad och du råkat ut för ett bedrägeri bör du agera så snabbt och kraftfullt som möjligt för att minimera skadan.